Växthusen vid Ericsbergs slott

Ericsbergs slott som ligger en dryg mil öster om Karineholm utefter väg 52 mot Nyköping är ett av Sveriges förnämsta barockslott med en stor parkanläggning och historiskt intressanta växthus.


Gamla växthus är ett kulturarv som håller på att försvinna och för att få en översikt över kvarvarande historiska växthus vid slott och herrgårdar beslöt Riksantikvarieämbetet år 2000 att låta göra en inventering. Inventeringar gjordes först i Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län och senare även i Stockholms och Västmanlands län. Arkitekten Ingela Andersson som utfört inventeringarna berättar att det oftast funnits någon typ av orangeri eller växthus vid alla herrgårdar under årens lopp men att många av dessa försvann under 1960- och 1970-talen då flera revs eller byggdes om.
Vid Ericsbergs slott i Södermanland finns i en södersluttning vid Ericsbergssjön en grupp gamla växthus perfekt placerade i direkt närhet till vatten och med många soltimmar. De nedre växthusen som fortfarande används för odling är i relativt bra skick. Tyvärr finns det inga uppgifter om när de byggdes. Men med ledning av äldre foton är det rimligt att anta att de första växthusen uppfördes någon gång vid 1800-talets mitt skriver Ingela Andersson i sin inventering medan landskapsingenjören Richard Saxvold som är ansvarig för hela parkanläggningen gissar på sent 1700-tal. Ericsberg är en av få privata slotts/herrgårdsträd­gårdar i Sverige som sköts av en an­ställd trädgårdsmästare vilket också bidragit till att växthusen fått vara kvar även om det är i ändrat och anpassat skick.

Under årens gång har växthusen byggts till och byggts om i olika faser. Glas­taken i alla växthusbyggnader var fram till i slutet av 1800-talet konstruerade av stora fönsterbågar som kunde lyftas av under sommaren när det blev för varmt eller när de behövde repareras . Om fönsterbågarna var i passande storlek kunde de även lyftas av för att användas i bänkgården. Ventilationen skedde med skjutfönster i glastaken och öppningsbara fönster i framkant. Glastaken med stora fönsterbågar är nu ersatta av glasrutor som ligger direkt på takens stomme av trä.
De nedre växthusen är delvis nedgrävda i sluttningen och består av ett ensidigt växthus med fikon och vindruvor och ett sadeltaksväxthus med persikor. De över 100 år gamla fikonträden är några av landets äldsta och av den mest härdiga sorten eftersom växthusen numera står ouppvärmda hela vintrarna.

Parkanläggningen är öppen för besökare året om. En guidad tur kan beställas av parkens trädgårdsmästare vilken omfattar visning av orangeriet och växthusen. Mer info http://www.ericsberg.se/
Del av artikel som var införd i GLAS nr 2/2008, tel.nr 08 4539070. http://www.gbf.se/

Växthus med anor

I Katrineholms kommun finns flera gamla växthus. De äldsta växthusen tillhör Ericsbergs Säteri. I min nästa blogg kommer en artikel om dessa. Inom kommunen finns även två gamla fina Handelsträdgårdar vilka båda är till salu. Den äldsta är Valla Handelsträdgård från 1928 mer info här www.vallahandelstradgard.com/ och den andra är Johanssons Handelsträdgård som öppnade till första advent 1965 mer info här www.interflora.se/store.asp?StoreID=988

Ericsbergs slott fotograferat intill ett av växthusen

Malmös nya centralstation

Malmö C får ny glashall med kinesiskt wiresystem

Den 12 oktober fick jag gå runt på byggarbetsplatsen och även upp ovanpå det nya glastaket över Malmö nya centralstation tillsammans med Joakim Borgstrand som är VD för företaget UBA - Uno Borgstrand AB i Malmö - vilka levererat allt glas till den nya glashallen. Med oss var arkitekten Carl Kylberg - nära släkt med konstnären Carl Kylberg - från Metro Arkitekter som ritat glashallen http://www.metroarkitekter.se/ och Fredrik Liliedahl projektansvarige från UBA. Min text om den nya glashallen vars bärande material är glas och stål och med ett för Sverige nytt wiresystem http://www.uba.se/ från Kina finns att läsa i glasbranschföreningens tidskrift GLAS nr 4/2009 tel.nr 08 7539070. http://www.gbf.se/

Kullbergska huset i Katrineholm

I Kullbergska huset på första våningen, första dörren till höger och sen till vänster inne i receptionen, hänger den här interiörbilden från slutet av 1800-talet. Det enda som finns kvar, som jag sett, är gungstolen allt annat; min mammas morfar, telegrafingenjören och kommunens förste kassaförvaltare, Gustaf Hellström, pipan, rödvinstoddyn, bordet, taxen med namnet Prisse och alla ungarna - min mormor var en av Gustafs och Caroline Hellströms 12 barn - sängarna och pottorna är borta för länge sedan. Men akvarellen finns kvar i Katrineholms pampigaste hus och är värd ett besök lämpligt vid ett tågbyte eftersom huset ligger precis intill tågen bakom Pressbyrån på stationsområdet. Kullbergska huset ritades av arkitekten Verner Northun och byggdes 1902 - 1904. Mer info om huset finns här http://oldwww.katrineholm.se/templates/Page.aspx?id=3167

1:a advent på balkongen

Hus på Galleri Vindfång

Jag kommer att visa Mina Hus under påsken nästa år på Galleri Vindfång i Nyköping på Östra Trädgårdsgatan 1b. Mer info kommer längre fram.

Barcelona

Songkhla

Sandgatan 3 i Katrineholm byggd år 1915. Interiör

Det här är en fortsättning på den dokumentation av Sandgatan 3 som jag påbörjade i min förra blogg. Planritningarna visar en hel del funktioner som inte finns i dagens moderna villor. I källarvåningen finns pannrum, kolrum och en vedkällare för att hålla huset varmt. I källaren finns också både matkällare och svale för familjens matförråd.

Samtliga ritningar är signerade Katrineholm i mars 1915 av Claes Ericsson.



Bottenvåningen är fokuserad på umgänge där hade bland annat min morfar ett så kallat herrum. På ena sidan om entrédörren finns en klädplats för herrar och på den andra sidan en för damer. Funktionerna junfrukammare och serveringsgång mellan köket och matsalen hör också till en annan tid.




På övervåningen finns en liten balkong. På fotot från omkring 1924 sitter min mormor tillsammans med sin äldsta dotter och sina småflickor som hon kallade sina yngsta. Den lilla med lockigt hår är min mamma.

På övervåningen finns två barnkammare inritade och min mormor som födde nio barn berättade för mig att ett var pojkrum och ett var flickrum.

Sandgatan 3 i Katrineholm byggd år 1915. Exteriör

Sandgatan 3 i Katrineholm



Min morfar som hette Hjalmar Pettersson beställde villan, om honom se tidigare inlägg den 18 november 2009 med interiörbild från hans bokhandel. Min farfar som hette August Erikson var byggmästare i Katrineholm och byggde villan. Husritningarna är signerade Katrineholm i mars 1915 av Claes Ericsson.


Villan är i stort sett orörd sedan den byggdes 1915 medan omgivningarna har förändrats radikalt genom åren.




På trappen sitter min mamma, flickan med lockigt hår, tillsammans med några av sina syskon. Fotot från omkring 1924.

Gårdssidan av villan.

Fasaden mot norr med köksingången.

Läget?

Min text plus några foton finns publicerad i glasbranschföreningens tidskrift GLAS nr 4/2009. www.gbf.se.


Evolution och inte revolution sa arkitekt Bjarke Ingels från BIG om det danska läget när Alvar Aaltosällskapet och Arkitekturmuseet med stöd av Karin och Bruno Mathssons fond med flera arrangerade ett laddat symposium tidigare i höstas om arkitekturens villkor i Norden.
Arkitekt Gert Wingårdh delade med sig egna upplevelser av olikheter i länderna. I Danmark till exempel kan man ta några bloss mitt i en förhandling och i de andra länderna säger man vad man tycker och tänker om varandra medan vi här i Sverige väntar tills efteråt och då bakom ryggen på varandra.
Katedralruinen i Hamar som glasats in var ett av de exempel som redaktören Ingerid Helsing Almaas visade av vad som drar till sig besökare till Norge där utvecklandet av en mer komplex förståelse för naturen är viktigare än trender som postmodernismen.
Designerns nationalitet är för det mesta irrelevant, berättade Antti Nousjoki från Finland som visade arkitekterna Alas scenkonsthus i Kristiansand i Norge som ska vara klart 2011. Kristina Grange presenterade sin doktorsavhandling ”Arkitekterna och byggbranschen; om vikten av att upprätta ett kollektivt självförtroende.”, Peter Davey tidigare redaktör för Architectural Review föreläste om den nordiska arkitekturens utveckling 1975 – 2005, Berry Bergdoll från MoMA pratade om hur norden uppfattas i dag och tyckte att ordet Skandinavien hörs mindre nuförtiden.
Bjarke Ingels påminde i sitt showliknande anförande om Expo 2010 Shanghai i Kina som kommer att ha temat Better City Better Life och jämförde; de har fler och fler bilar medan vi har fler och fler cyklar och free city bikes, de har berömda poeter vi har H C Andersen, de har en drake medan vi har en svan, de har kinesiska muren och vi har lille havfrue som vi tar med till Shanghai. Så bli inte förvånade om ni kanske ser en cool panda i stället på stenen i Langelinie under maj t o m december nästa år.

Bjarke Ingels framförande finns på Internet via arkitektfirmans hemsida www.big.dk
alternativ direktlänk http://www.ted.com/talks/bjarke_ingels_3_warp_speed_architecture_tales.html

Kapstaden

Det här mysiga huset fotade jag tidigare i år.

Hjalmar Petterssons Bokhandel AB

Hjalmar Petterssons Bokhandel som kallas BOKIA idag öppnades 1902 av min morfar som då lär ha varit Sveriges yngste bokhandlare.
Det här interiörfotot visar hur det såg ut på hans tid då en bokhandel även kallades boklåda.

Nordiskt landskap översatt till arkitektur och mattor
I nästa nummer av tidskriften UTEMILJÖ som kommer ut
den 15 december har jag en liten artikel om två aktuella
utställningar i Stockholm. http://www.utemiljo.com/dynamic/start.asp

Caspar David Friedrich – Den besjälade naturen och
åtta samtida kommentarer som visas t o m 10 januari
2010 på Nationalmuseet.

MÄRTA FLYGER IGEN! 90 år med Märta Måås Fjetterström
som visas t o m 6 januari 2010 på Liljevalchs konsthall.

Prins Christian invigde elefanternas nya hus

Det här fotot på prins Christian och hans farfar prins Henrik tog jag i samband med invigningen av det nya elefanthuset på ZOO i Köpenhamn 10 juni 2008.

Elefanthuset är ritat av Norman Foster från arkitektfirman Foster + Partners i London.Läs gärna vad jag skrev om elefanthuset plus de nya husen till foldhästarna och girafferna ritade av Mette Seiding från arkitektfirman Dall & Lindhardtsen A/S i Köpenhamn. http://tidskriftenrum.se/v2archive/archive.php?id=200809#1

Gustavianum i Uppsala

I fredags var jag i Uppsala på ett möte med två landskapsarkitekter men hann också gå en stund på stan och tog då det här fotot av Gustavianum som är en vacker och välskött 1600 - tals byggnad med ett spännande innehåll. Numera ett museum, se länk och läs gärna min följande text .


http://isi.phoneticom.com/cgi-bin/uursnav?cmd10.x=0&cmd10.y=0&lang=sv&speed=none&url=http%3A%2F%2Fwww%2Egustavianum%2Euu%2Ese%2F%2Fnode85


Och här kommer en recension - i slutet skriver jag om Gustavianum - som jag skrev för Nord Västra Skånes Tidningar i juli 2001 i samband med utställningen Calatrava XX/XXI på Form Design Center i Malmö.



Nu får vi chansen att lära känna ännu en internationell arkitekt med förankring i den spanska kulturen. Först kom Barcelonaarkitekten Ricardo Bofill för en 10 år sedan och imponerade med sitt monumentala bostadskomplex på söder i Stockholm. Sedan kom Madridarkitekten Rafael Moneo och formade det nya Moderna Museet och nu kommer Valenciaarkitekten Santiago Calatrava med spektakulära Turning Torso i Västra Hamnen i Malmö.



Under sommaren presenteras ett drygt 10-tal av Santiago Calatravas projekt under de senaste åren. Det är en ovanlig arkitekturutställning på flera sätt. Inte en enda ritning visas utan byggnaderna presenteras främst genom Calatravas skisser i form av vackra akvareller tillsammans med fotografier. Allt trendigt och läckert exponerat i stora genomlysta glaskuber. Utställningen är producerad av Calatrava Office i Spanien. Curator är, Santiago Calatravas samarbetspartner sedan flera år, professor Manuel Blanco från Tekniska Högskolan i Madrid.



Santiago Calatrava utgår från människokroppen i sitt skapande. I flera av projekten är det ett mandelformat öga med blinkandeögonlock som inspirerat. Översatt till arkitektur har det blivit avancerade byggnader med rörliga tak som öppnar och sluter sig. Den första var larmcentralen i St Gallen i Schweiz från 1989-94 och nu Valencias konst- och vetenskapsanläggning, Palacio de las Artes, som är tänkt att bli ett av Spaniens största turisanläggningar. Förutom det rörliga taket finns här även ett jätteöga som inhyser ett planetarium.



I Sverige har Santiago Calatrava tidigare projekterat för vägverket. Han är nog mest känd för sina ingenjörsmässiga broar och kanske speciellt för Alamillo bron i Sevilla byggd till världsutställningen 1992. En modell av hans förslag till Öresundsbro visas vilket för övrigt var det förslag som brokonsortiets skönhetsråd förordade. Santiago Calatravas förslag till nya Olympia stadion i Stockholm från 1996 finns också med som modell. Järnvägsstationer är en annan av hans specialiteter. Med på utställningen är den insektsliknande järnvägsstationen vid Lyons flygplats från 1989-94 med formen av ett par vingar som just ska lyfta och den jätteväxtliknande Orient Stationen i Lissabon från 1993-98.



Turning Torso är det första projekt vilket realiserats i Sverige därför upptar det helt naturligt en stor plats på utställningen. Sntiago Calatrava utbildades först på en konstskola och sedan till arkitekt i Valencia därefter till civilingenjör med doktorsexamen i Zurich. Hans breda och omfattande utbildning återspeglas i en både kontnärlig och tekniskt framstående arkitektur vilket Turning Torso är ett utmärkt exempel på. Utgångspunkten är en av Santiago Calatravas skulpturer av en manlig torso i rörelse. Turning Torso byggs i kuber med fem våningar i varje. Konstruktionen kommer att bestå av nio kuber som vrider sig 90 grader på sin väg upp till totalt 186 m. Turning Torso är en skyskrapa som kommer att bli Sveriges högsta bostadshu. På utställningen visas den i modell med en bit klarblå himmel som tak svävande över sig. Santiago Calatravas vackra akvareller av Turning Torso som verkligen tål att förstoras upp är också himmelsblå och skyskrapan ser ut som ett stort offentligt konstverk i landskapet. Kommer den att byggas i glas och är det i så fall en solig sommardag som speglar sig i glaset eller kommer Turning Torso att färgsättas i himmelsblått? Den frågan besvaras inte på Turning Torsos webbsida men många andra http://www.turningtorso.com/ Det här är ett historiskt bygge som kommer att höra talas om sig lång tid framöver. Jag tänker på min första universitetsföreläsning då professor Allan Ellenius tog oss med till Gustavianums Anatomiska teater från 1660-talet i Uppsala. Arkitekturen och historien kring den gjorde ett oförglömligt intryck på mig. Om jag vore lärare på LTH skulle jag ta mina 1-års elever på deras första lektion till Calatravautställningen som inspiration till arkitektstudierna.



Malmö 2001-07-08 Isabella Malmnäs